Dä första jag såg idag var 2 stora älgar som stod å tittade i fönstret Sen kom det 4 helekopptrar å en den gick ner här utanför. Sen kom det en stor buss med 40 passagerare de skulle till Lorasjön å fiska å det värsta av allt det kom en räv å jagade en hare å bägge två kom inrusande i köket, dörrarna stod öppna - april, april! Dä ä första april HA, ha, ha !! Harald Fritjof ringde nyss. Han äter frukost pricis kl 8 - gröt o mjölk, smörgås o 2 kokta ägg, här är kl 9.30 å vi stackare har bara drucket lite kaffeblask.

Sotare Toll - idag ska vi inte arbeta något, idag ska vi bara tát lugnt, dä sa alltid sotare Toll. Han bodde ensam i en liten stuga långt inne i djupa skogen vid Hadderstad. Han är död för länge sen, ja minns honom lite. "Tát Lugnt! sa han Mor å ja är rysligt lata om dagarna, men vi har arbetat hela livet, nu gör vi bara det vi tycker är roligt, ja har hugget lite, lite ved å skottat lite, lite snö, mor har lagat mat å 2 par byxor åt mej. Mors symaskinen, den har hon ärvt efter mormor, den är köpt 1883 troligtvis i Ödeshögs gamla järnhandel." Fabrikat Huskvarna." Mor å ja vi går här- vi två- vi har varit ensamma i 10 år sen vår son flyttade hemifrån. Vi mår rätt så bra, reumatism har vi ju förstås, det är inte lätt att säga vem som har det värst, ty vi känner inte varandras plågor. Men att döma av skriket så har mor värst ont. Men reumatism det ska ju gamla människor ha - annars är de inte friska! Det bästa medlet mot reumatism är rödsprit, tvätta på rikligt med rödsprit! Å du ska få se "min vän" att det är inte dumt… och under tiden går livet vidare

Glad såsom fågeln på sin gren i lunden - är jag ej av ved å vatten bunden! Inte ett dugg behöver jag göra, bara klä mej fin å åka med Calle Ingesson till Ösjö - än så länge, men när det blir mopedvägalag, då krusar jag inga "bönner" Ja hälsade på många bekanta, det var mycke folk på Ösjö.Landshövdingen skulle komma dit å inviga en skola - å så lämnade ja en klocka till Gottfrid, han bodde en gång långt inne i Lysings härads allmänning på ett ställe som hette Enemossen. Han var från början skogshuggare, sen var han vägarbetare fram till pension. Nu bor han på ett ställe i Ösjö socken, han är 74 år å nu är han urmakare. Ja sa till honom att "du får väl inte tag på nåra små klockhjul med dina stora vägarbetarhänder". "Jo, sa han, - har man bara en stark lupp då blir hjulen stora som kvarnstenar".

Vi åt grönärter till middag, de kostar 1,10 burken - men ä dä några små "morotapärta" i då ä de lite dyrare, men goa ä de. Konservöppnaren är köpt av Ester en syster till Elsa år 1913 när hon var hemma från Amerika. Kl 21.30 på kvällen etterklart å fullmåne å mycket vackert! Det är nästan att tankarna vill gå tillbaka till 17-årsåldern - åja pension kommeri nästa vecka, det är en stor tröst dä! Tack Staff, Branting å Erlander! Å Hurra för VälfärdSverige!! Tänk om pension hade funnits för 70 år sen, då fick de fattiga gubbarna gå till skogen om de så än skulle krypa på knäna! Å hugga en famn ved för 1 krona för att kunna leva! År 1911 körde jag timmer hela vintern varje dag hurdant väder det än var, vi körde till Kroxeryd såg - med en brödbit å en knota kokött till matsäck. Det var i den gamla goda tiden

Vi fick främmat idag också.Johansson han kom hit å pratade å han var lite förkyld.Dä brukar han inte vara annars; sa han.Han har inte varit förkyld eller hostat på åratal; sa han- men han hade tagit av sig storvästen en stund å sen var det färdigt; sa han