FÖRORD

Gustaf Adolf Schylt föddes 1892 och bodde under hela sitt liv, fram till sin död 1982 - nästan 90 år
gammal, i en stuga på1 rum och kök, som heter Stora Hallen i Tjurtorp, Röks socken, Östergötland.

Hans far, Anders Magnus Schylt, som var född på torpet Sjökullen, St Aleryd i Stora Åby socken, kom till Stora Hallen år 1851 där han gifter sig med den 29 år äldre Lotta Gabrielsdotter. När Anders Magnus fru blir sjuk städslar man en piga - Fredrika Hultberg, en ung flicka från Ödeshög.
När Anders Magnus fru Lotta Gabrielsdotter dör 1870, gifter han 1871, vid 50 års ålder, om sig med pigan Fredrika som då är 19 år, alltså 31år yngre än honom. De får 8 barn, sist i raden är Gustaf hans far Anders Magnus är då 71 år. Anders Magnus dör 1901, Gustaf är då bara 9 år.

Gustafs fru Elsa Svensson kom från Bränneryd. I boken: Jag växte upp i Holaveden - Minnen från Laxhemmet och Järnstadskogarna av Verner Ax beskrivs Bränneryd som en lång låg stuga, fönstren var låga med bara fyra små fönster. Gården var ensligt belägen, inga främlingar som inte kände till den krokiga stigen hittade dit. Gården Bränneryd gav föda åt ett par kor.

Gustaf började vid 75-års ålder skriva dagböcker, där han blandade dagshändelser med minnen. Dagböckerna är därför både, en dokumentär över Elsa och Gustafs liv på slutet av 60-talet, och ett tidsdokument från början av seklet  När Gustaf skriver om sin och Elsas vardag då handlar om hur de levde från idag snart 50 år och i hans minnen från barndomen får vi gå 100 år bakåt i tiden. Gustaf var min pappas, Sigurd Gustafssons morbror. Min personliga uppfattning är att Gustaf ville berätta sin levnadshistoria, därför att han såg hur trakten förändrades, ingen brukar längre de små torpen, de har blivit sommarbostäder, och Gustaf och Elsa är bland de sista som fortfarande bor kvar året runt - torparnas epok är slut.

Det här häftet innehåller en sammanställning av Gustafs dagböcker. Jag har valt ut olika händelser och fogat ihop det till en "berättelse", som löper över 1 år. Min ambition har varit att inte ändra något i texten, meningarna ska få vara Gustafs egna, med hans dialekt och uttrycksätt. Men även om Gustaf skrev ner sina minnen i form av dagböcker, i en följd av år, så kunde det här ändå ha berättats under loppet av ett år. Hans minnen från barndomen var oföränderliga och det dagliga livet såg ungefär lika ut år efter år, sysslorna var ungefär desamma. Bärplockning och innanfönster på hösten, skotta snö, bära in ved och elda på vintern, gräva rabatter och grönsaksland på våren, vattna blommor och ta emot kaffe- främmande i syrenbersån på sommaren.

Doris Hallin

start