|
1826-1848 Inflyttad från
Grevbäck Torparen Carl Eriksson Djurberg född
1774 i Grevbäck död på Stockholms fästning
1848 gift med Greta Larsdotter född 1764 i Hammar Närke
dog av åldersvaghet 24/12 1849 -"Änkan
vistades sen vid "Motala verkstad" hos Harström"
återkom den 10-e augusti från Motala gående
till fots hem till Tranmaden - samt fosterdotter Gustava
Eriksdotter född 1816 från Grevbäck. Djurberg
beskrivs 1841 som "oduglig och bräcklig" - Greta
Larsdotter var först gift med Öfverstedt - bodde då
i Gullbergsö u Sättra - senare omgift med Anders Blomberg
död 1820, bodde då i i Transbo
På höstetiden något
av åren 1830-35 kom Stenstugu-mannen - vars namn
jag egentligen inte känner, till börden var mannen västgöte,
och hans skickliget för sitt livsuppehälle, fortsatte
han obehindrat, som då han bodde på andra sidan gärdesgården,
vilket var: jakt, fiske och under nattetid förflytta andras
egendom till en annan plats - till Anders Stark på Åsby
mader och tingade bort 4 kappar säaråg, men Stark kunde
inte få den nästa fredag, för den skulle inte
tröskas förrän om nästa torsdag i Sättra.
Jag kommer med rågen sade han, vilket han också gjorde.
Han hade som sagt konsten till att förflytta andras egendom.
Villa Andersborg, Väderstad den
13 april 1930. C J Stark.
Lysings häradsrätt, hösttinget
1846 18 dec.
Kronolänsmannen E Moselius företrädde, och anmälde
att, han låtit häkta och uti häradsfängelset
nu höll förvarad skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson
Djurberg, från Sätra ägor, därför att
han natten emellan den 17 och 18 sistlidna november månad
medelst begagnande af dyrk, berett sig inträde på en
ordentligen tillåst loge vid egendomen Sätra inom detta
härad och Röks socken, samt därstädes olovligen
sig tillägnat 21 kappar dagen förut rengjord råg,
tillhörig inspektorn Fredrik Wallén på stället,
anhållande kronolänsmannen att häradsrätten
nu ville företaga rannsakning med Djurberg rörande ifrågavarande
inbrottsstöld, kronolänsmannen hade förskaffat
prästbevis om den tilltalade och till idag inkallat målsägaren
Wallén.
(Prästbevis) Nr 318, Djurberg
Att skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg, på Sätra
ägor, född i Grefbäcks församling i Västergötland
1774 19/4 så vidt mig bekant är, hitintills uppfört
sig ärligt och beskedligt samt begagnat salighets medlen,
betygar Rök den 16 dec. 1846
C Hedmark.p.l. ( = pastor locus)
(Inlaga av Carl Djurberg själv: Nr 318 )
I närvaro af allmänne åklagaren och inspektorn
Wallén upphämtades Djurberg från häradsfängelset
och framställdes för rätten varefter kronolänsmannen
inhämtade följande af Herr prosten C Hedmark i Rök
om Djurberg utfärdade prästbevis.
Ang. Skogsuppsyningsmannen Djurberg.
Carl Eriksson Djurberg omtalade rörande sina levnadsomständigheter
att han föddes som prästbeviset utvisar, att hans fader
varit bonde, att han vistades hemma hos föräldrarna
till dess han ingick äktenskap med sin 1: a hustru, att han
för omkring 30 år sedan tillbaka flyttat inom detta
län, varest han under de 10 sistföljande åren
varit anställd såsom skogsuppsyningsman vid Lysings
häradsallmänning.
I avseende på det brott för vilket han nu tilltalas
erkände Djurberg utan ringaste betänklighet, att han
efter att medelst en häradsrätten nu förevisad
dyrk, hava upplirkat låsen till logbyggnaden, den af kronolänsmannen
uppgivna tiden, därstädes tillgripit 21 kappar råg,
som målsägaren dock sedermera återfått.
Av den stulna återbekomna rågen medförde målsägaren
prov, som förevisades häradsrätten vilka därefter
värderade säden till nio riksdaler, 24 skilling tunnan.
Något påstående om ersättning för
inställelsen framställdes icke emot Djurberg av målsägaren
utan överlämnade såväl han som allmänna
åklagaren rannsakningen i befintligt skick till avgörande
av domstolen, som efter i frånvaro skedd överläggning
, för dem åter inkallade avkunnade detta;
Utslag.
Tilltalade skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg från
Sätra ägor har under den med honom anställda rannsakning
frivilligt vidgått att han natten mellan den 17 och 18 förlidna
november med begagnande af dyrk berett sig inträde å
en tillåst loge vid egendomen Sätra inom Rök socken
och detta härad samt därstädes olovligen sig tillägnat
tjugoen kappar råg, vilken säd, nämnden värderar
efter 9 Riksdaler 24 skilling tunnan till sex riksdaler 11 skillingar
3 rst banko, blivit målsägaren inspektören Fredrik
Wallén återställd.
Och prövar häradsrätten i följd därav
samt med stöd af 40 capitlet 1 och 6 & Missgärningsbalken
Kongl. Förklaringen den 23 mars 1807 och Kongl förordningen
den 10 juni 1841 skäligt stadga det skall han, Djurberg för
ovannämnda inbrottsstöld i en bot avstraffas med
tretton dagars fängelse vid vatten och bröd å
länshäktet samt undergå uppenbar skrift med avlösning
å en söndag i Röks församlings kyrka, därefter
han bör å fri fot försättas.
Detta utslag med vilket Djurberg efter avkunnandet förklarade
sig nöjd, skall genast utskrivas och till konungen befallningshavande
i länet för verkställighet översändas.
Lysings härads rätt höstting 24 nov. 1847
Uppå skriftlig anmälan från kronolänsmannen
C Moselius, att han låtit häkta förre skogsuppsyningsmannen
Carl Eriksson Djurberg på Sättra ägor i Rök
socken såsom den där blivit beträdd med andra
resan inbrottsstöld, förövad natten till den
6 dennes hos lantbrukaren Wallén på Sättra,
samt anhåller om rannsakning med bemälde Djurberg,
vilken blivit till länshäktet införd, företogs
nu sådan rannsakning i närvaro af förutnämnde
åklagare, och målsägare varjämte Djurberg
från häktet hitförd för rätten inställdes.
Målsägaren uppger att stölden på nämnda
tid och sätt skedde ur en visthusbod på hans gård
där Djurberg, sedan den tillåsta dörren af honom
blivit uppdyrkad, tillägnade sig Wallén tillhöriga
5 1/2 kappar blandsäd, 2 kappar mält, en kappa ärtor
7 kappar rågmjöl och 3 ? strömming vilket allt
likaväl återbekommits.
Angående Djurberg inlämnades dessa bevis:
Att f d skogs uppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg från
Tranmaden på Lysings allmänning inom denna socken,
är född 1774 19/4 i Grefbäck i Västergötland
och känd för ett oärligt och bedrägligt levnadssätt,
i det han förra året beträddes med inbrottsstöld
i Sättra inom denna församling, för vilket brott
han blivit lagligen straffad och i början af detta år
undergått uppenbar kyrkoplikt i Röks kyrka,
Attesteras Rök d. 15 november, 1847
C Hedmark
Djurberg som vitsordar riktigheten af dess betyg, höres angående
sina övriga levnadsomständigheter, och förmäler
att hans föräldrar, bonden Erik Larsson samt Anna Tollberg,
lagligen gifta, och för många år sedan avlidna,
att Djurberg vistades hos dem till dess han var över 20 år
gammal, och sedan såsom sågare hade tjänst ett
par år på Ekhammar hos general Posse, under vilken
tid Djurberg inträdde i äktenskap med sin första
hustru Maria Göransdotter, varefter han bosatte sig såsom
torpare under Grefbäcks Bastegård och vistades där
omkring 27 år. Till följd af utblottade omständigheter
måste han tillika med sin bemälde hustru Maria Göransdotter,
flytta över till Östergötland, varest han vid Borghamns
stenbrott arbetade 2ne somrar, därefter vistades han i två
år på Sätra hos doktor Goes, och i 5 1/2 år
på Lilla Kullen hos Gustaf Nilsson, allt i egenskap af rättare,
fick slutligen tjänst såsom skogsuppsyningsman, dels
för häradsallmänningen, och dels för Sätra
skog, i vilket avseende han såsom lön besuttit jord
på bägge ställen och innan till dess han sist
häktades bebodde en liten stuga på allmänningens
område nära intill Sätra. Efter Maria Göransdotters
död är han omgift med Greta Larsdotter och har inalles
6 barn.
Angivna stölden erkänner Djurberg, så till belopp
som beskaffenhet, och påstår att han icke varit tilltalad
för brott , vidare än nu är anmält.
Wallén värderar det stulna nämligen blandsäden
till 16 skilling maltet till 8 skilling ärterna till 8 skilling
mjölet till 7 skilling och strömmingen till 6 skilling.
Eller alltsammans till 1 Riksdaler 14 skilling Banco hvilket Wallén
med ed bestyrker.
Att vittnen äro inkallade och tillstädes Johan Peter
Jakobsson (i Hertigtorp)och Anders Petter Johansson vid Sätra,
hvilkas hörande likaväl nu, sedan brottet blivit erkänt,
icke ifrågasättas. De begära dock ersättning
för inställelsen, uppgivande, de bo en mil härifrån.
UTSLAG
Tilltalade förre skogsuppsyningsmannen Karl Eriksson Djurberg,
har vid rätten bekänt, att han från lantbrukaren
Wallén, på Sätra i Rök socken, efter inbrott
olovligen tillgripet, spannmål och andre matvaror till sammanlagt
värde af 1 Riksdaler 14 skilling Banco varför Djurberg
som blivit straffad för första resan stöld, med
inbrott, jämlikt 40 kap. 3 och 6 § missgärningsbalken.
Kongl. Brevet den 1 april 1773 samt Kongl förklaringen d.
27 mars, 1807 ävensom Kongl. Förordningen den 10 juni
1841 samt 3 kap.1 och 5 §Straffboken tillika med Kongl. Brevet
den 27 nov 1744 af Häradsrätten vilken med avseende
å Djurbergs höga ålder vill förskona
honom från spöstraff, som i stället på
nedannämnda sätt förvandlas.
Dömes att i nya bot avstraffas med nitton dygns fängelse
vid vatten och bröd samt därjämte sedan Djurberg
på en söndag undergått uppenbar kyrkoplikt i
Röks socken arbeta i två år på någon
Kronans inrättning. Det åligger derjämte Djurberg
gottgöra vittnena Johan Peter Jakobsson och Peter Johansson
vid Sättra med 1 Riksdaler banco till vardera. För straffets
verkställighet överföres Djurberg till länshäktet
efter avkunnande av detta utslag varmed åklagaren och målsägaren
är nöjd. Anmäler Djurberg mot detsamma missnöje
hvilket han äger att fullfölja genom besvär till
Kungliga Majt:s och Rikets Göta hovrätt ställs
besvärsskrift sist den 14 inlämnas till kungliga befallningshavaren
i länet. Försummar klaganden vad honom sålunda
är föreskrivet skall han hava förlorat sin talan
och besvären.
Komma icke under prövning.
Sessionen slutades kl. 1/2 3 eftermiddag.
F.d skogsuppsyningsman Djurberg ankom 11/11 1847 till Linköpings
länsfängelse som fånge nr 731. Hans signalement
var grått hår, blå ögon, han var 5 fot
och 51/4 tum d.vs 161 cm lång. Han var klädd i undertröja
av skinn, skjorta, randig väst, skinnklädda byxor, grå
rock med kappekrage, skinnmössa och stövlar. Hans penningar
uppgick till 42 skilling och 6 runstycken. (12 runstycken = 1
skilling, 48 shilling = 1 Riksdaler) Efter avtjänat straff
på 19 dygns vatten och bröd befodras Djurberg till
länsman Moselius i Lysings härad till uppenbar kyrkoplikt
den 2 januari 1849 återkom den 4 januari och avsänds
med gevaldigern (poliskonstapeln) Jansson den 5 januari till Långholmen
(uppenbar kyrkoplikt innebar att brottslingen under den allmänna
gudstjänsten skulle stå på en särskild pliktpall
nere i kyrkan och efter kungörandet från predikstolen
offentligt bekänna sin synd)
|
