Sättra Sätesgårdh uthi Östergiötlandh Wadstena Lähn Lysings härad och Röks socken belägen. Föreskrifvna gårdh är i skiljen mellan skogsbygd och slättbygd belägen, ungefär 1/2 mil öster om landsvägen som går mellan Skänninge och Gränna, till närmsta städer Skänninge eller Wadstena 2 mil. Till Gränna är 4 mil till djurgården Omberg
1 mil. [1]  Till sockenkyrkan 1/2 mil.
(ovanstående text är hämtad från en karta från daterad 1704)

Rök är väl allmänt förknippat med Rökstenen den runsten från 800-talet som står rest vid kanten av Östgötaslätten vid Röks kyrka. Gårdens namn - Sättra - kommer från ordet säter - ordet säter betyder fäbod, en forntida fäboddrift d.v.s en plats för betande boskap, Sättra var länge en utjord, från gårdarna vid slätten driver man på våren upp boskapen för att de ska äta upp sig i hagarna under sommaren. De första historiska notiserna om den finns (liksom beträffande de flesta av traktens gårdar) i Vadstena klosters räkenskaper.

1387 - Vid sitt inträde i Vadstena kloster skänkte Katarina Wimundsdotter sin gård "Saetra" dit, "räntande 12 tönn korn [2] med där tillhörande ollonskog som i ollonår räntat 6 mark [3] - med några närliggande torp samt två kvarnar."
1399- tilldömdes samma kloster det gamla frälset i Magnusmark [4] med sin byggnader i Sättra Sätrabeda - så länge för dem göres lica och raet" enligt landslagen.
1587 - Efter att kyrkogodsen lagts under Kronan blev Sättra enskild egendom genom byte till befallningsman Anders Grijs å Vadstena slott kort före hans död. Denne Anders Grijs var med vid striden mot Daniel Rantzau - som härjade och förödde bl.a i Östergötland [5]. För sina förtjänster adlades Grijsarna. Gården blev därefter säteri - ordet betyder sätesgård, en bostad för en herreman. Var denna gård ståndsmässigt byggd och hölls i bra skick samt var avsedd för jordbruk åtnjöt adelsmannen skattefrihet och frihet från rusttjänst, samt durktågsgärd, dvs förplägnad av genomtågande trupper och torparna på säterier slapp utskrivning till krigstjänst och de fick dessutom viss skattelättnad. Det första verkliga säteriet som priviligierades i Lysing var just Sättra i Rök år 1604 - gården innehades då av Per Grijs som blev i kungligt brev befriad från skatt och han behövde inte betala 10-e.

1636 efterträddes Per Grijs av Sten Bielke Efter denne var ätten Snoilsky ägare till till Sättra i ca 100 år. Läs mer om ätten Snoilsky

 





Det ligger en hund begraven på en åker vid Sättra gård i Rök.

En konungslig hund. En hund som kung Karl XII var mycket förtjust i och som följde krigarkungen på hans fälttåg till Ryssland. Det är framlidne kyrkoherden i Rök, Axel Sköld, som under sina forskningar kommit på att det är Karl XII:s hund som under 1700-talets början dog i Ryssland men forslades hem av en trogen karolin och begravdes i Sättra.

Nu är det inte den mångomtalade Pompe saken gäller. Kung Karl hade emellertid två andra hundar som han var mycket förtjust i och dessa två följde honom på fälttågen i Ryssland som så ödesdigert slutade med svenskarnas nederlag vid slaget vid Poltava den 27 juni 1709. De båda hundarna hette Turk och Snushane och kungen brukade ha dem hos sig i tältet under de kalla ryska vinternätterna för att hålla sig varm. Men till slut dukar även tåliga krigarhundar under för sådana strapatser som hunger, kyla och sjukdomar. En av hundarna, om det var Turk eller Snushane är inte klarlagt, dog här lågt borta i Ukraina. Det trogna djuret som följt sin herre och konung skulle begravas lång borta i fiendelandet.

En karolin från Rök tyckte inte detta var rätt. Han hade själv fattat tycke för hunden och han ansåg nu att kungens egen hund inte borde begravas här långt borta från sitt hemland. En kunglig hund måste föras hem till Sverige för att få sitt sista vilohem, ansåg den gode karolinen. Måhända såg han här också en chans att själv få komma hem till de sina, bort från krigets fasor och strapatser. Han fick också kungens tillstånd att föra hunden den långa vägen hem.

Färden gick genom fiendeland där soldater och rövarband låg på lur. Men som god karolin klarade han strapatserna och lyckades till slut föra den döda hunden ända hem till Sverige. Några särskilda direktiv var han skulle begrava hunden hade emellertid inte den trogne karolinen från Rök inte fått. Därför föll det sig naturligt att han förde den med sig hem till sin hemtrakt.

En högtidlig jordfästning följde nu vid Sättra. Det var ju inte var dag som en kunglig hund skulle sänkas i graven häruppe i skogen och mycket folk samlades. Sedan hunden jordats planterades tolv träd i en ring över graven. Under de 300 år nu som gått sedan dess, har de flesta träden fallit offer för tidens tand och stormar som dragit fram över bygden. Nu återstår endast 2 stycken träd som ännu håller vakt över den trogne krigarhunden.

Texten hämtad ur boken Strövtåg i Lysingsbygd - Karl XII:s hund vid Sättra av Lennart Bergstrand.

 

Minneslunden i Sättra där nu bara 2 lönnar återstår - åkern heter lönnskiftet.

 

 

 

 





   
 

 

Från en karta daterad 1704 finns bl.a följande uppgifter om gården :

Sätra Sätesgård är uti Östergötland, Vadstena län, Lysings härad och Röks socken belägen. Vilken salig Anders Grijs anno 1587 den 14 februari Kunglig majestät och kronan avstått haver, dock har det sedan varit i åtskilliga herrskapshänder och nu logideras av ädle och välborne herr Johan Ernst Snoilsky, vilken ock är rätta frälseägare härtill, men som benämnde byte under varande tid icke kommit tll slut , är detta efter ankommna höga order, av mig undertecknad geometriskt avmätt. anno 1704.

Sätra gård är väl och nyligen uppbyggd. Trädgård med unga, äppla, päron och körsbärsträd. Kålåker av svartmylla.Humlegård till 200 stänger. Trenne små ruddammar.

Åkergärden av sand, lera, och öhrjord. Storängen Lillängen och Kungshultaängen av hårdvall. Ängarna äro med ek, björk och hasselskog. Ängskärr som giver småstarr, 5/12 årligen gärdeshö bliver. En mycket bergig hage kallad Tägelhagen där hästarna ibland hava sitt bete. En liten kalvhage vid gården. Kohage med tall och granskog samt enbuskar, betet kan underhålla 16 - 17 kor.

Kvarn uti Hässelvadet, där males till husbehov, dito en kvarn i Storängen som kastar av sig tull[6]. Uti sjön Trehörningen [7] kan om våren fångas några kok mört, dock berättas att det icke löna, det omak man därpå använder. Uti sjön Loren icke någon fisk härtill emedan minsta delen kommer till Sättra. Den bäcken som kvarnarna står uti kommer utifrån sjön Loren och rinner ägorna igenom jämte herrgården, vilken synes vara till ingen nyttighet eftersom berättas här aldrig någon fisk finnes. Dock är herrskapet igenom en gammal synedom pålagda att årligen därför betala till Kunglig majestät och kronan eller rusthållet dit betala smör eller 13 öre silvermynt.

Utmarken är mycket oländig med berg och däremellan sanka mossar och kärr bestående av mest tallskog och ljungmark, samt ock någon granskog ibland, men lövskogen är mycket ringa. Vedbrand samt trinne och staver finns på utmarken men lövskog tages i ängarna och hagarna till nödtorften, näverskog finns ingen. Byggnadstimmer har fuller till Sättra funnits på ägorna, men som herrskapet dessa åren låtit med nya byggningar reparera själva gården såväl som ladugården, är timmerskogen mest uthuggen, dock finnes ännu uthuggstimmer på ägorna..








 

I mitten av 1700-talet såldes det av assessor E.E Snoilsky till änkefru Magdalena Rosenacker Hon sålde det till hovrättsrådet Gustaf Cederström denne sålde Sättra till överste Lorenz Peter Reutersvärd (död 1768)

 
1763 - var vägen Röks kyrka - Trehörna- Linderås kyrka färdig för invigning. Efterhand har den delvis fått ny sträckning bl.a vid Sättra, men delar av gamla vägen från 1763 syns fortfarande.

Sedan kom som ägare i löjtnant Carl Johan Gyllenram. Carl-Johan Gyllenram var gift med Chatarina Kindt. Deras yngsta dotter Henrietta Eleonora född 1786 på Sätra gifte sig sedemera med psalmdiktaren och kyrkoherden Samuel Hedborn, född i Heda. En av åkrarna på Sättra gård bär än idag namnet Gyllenramen, Carl Johan Gyllenrams önskan var att få bli begravd där, men så blev det dock inte. Han dog på gården år 1799 av ålderdomskrämpor 76 år gammal .

 

   
Inte långt från gärdeskanten ligger den plats där C-J Gyllenram ville begravas.Stenen med sina raka kanter hade lämpat sig väl för en inskription.

 

 

 

1816 löjtnant Magnus Ad. Von Kotnen - Ryttmästare Axel Boye - Fabrikör K Fr Hornberg
1831 Kapten Jacob Edvard Goes som dog på gården 1831 - Brukspatron Gustaf Byren och enligt den sistnämndes testamente av år 1831 hans brorson Juris utriusqe doktor Axel Vilhelm Buren å Flämma samt enligt testamente dennes son Gustaf Vilhelm Buren.
1888 försålde ovan nämnda Vilhelm Buren gården till herr Patron Pharman Pharmansson som i sin tur sålde gården
1907 till disponent Albert Gustafsson med 3 kompanjoner. Nya ägarnas första åtgärd var att bygga ett sågverk framme vid gården. .

För att få ett timmermagasin dämde man upp en bäck, så att det bildades en liten sjö Den heter idag Sättradammen.

 

1916 övertog Albert Gustafsson själv gården. Sonen Herbert Gustafsson blev sedan ägare till Sättra gård. Numera ägs gården av dottern Paula Hamilton.

29 augusti 1909 försåldes Tyra Dora Sara och Kullakviga för 700 kronor - det här finns att läsa i den inventering som gjordes av Albert Gustafsson 1909. Han gjorde då en fullständig inventering av allt vad gården ägde beträffande åkerbruksredskap, åkdon, maskiner, verktyg och boskap. Läs vidare   inventering 1909...

Föreskrivna dagsverkstorpare sår sin åker största delen varje år. Nödtorftig vedbrand, trinne och staver med lövbrytande taga torparna på Herrgårdens ägor, dock måste sådant av Gårdsfogden besiktigas (1704)

Flera mindre gårdar, torp och backstugor har funnits under Sättra. I vissa fall finns endast en torpskylt kvar som minner om var stugan legat och vissa är frånsålda.

Följ länkarna och läs vidare om :                                                                                                   

Svenstorp

Storängen

 Turhemmet

 

Tillbaka till startsidan...

Info1 Djurgård betyder att det var kungligt jaktområde, där kunde Gustav Vasas efterföljare åtnjuta kungajakter. På Omberg fanns före Gustav Vasa flera gårdar vilka ägdes av Alvastra kloster. Klostrets egendom beslagtogs av Gustav Vasa, vilket gjorde det möjligt att i kronans regi göra området till kunglig jaktpark Detta upphörde 1805.
Till början av sidan

Info 2 En tunna var ett rymdmått motsvarande 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge). 12 tönn =1759,2 liter Ett tunnland var ett ytmått och motsvarade 4936,6 kvadratmeter, dvs cirka en 1/2 hektar. 1 tunnland var ursprungligen den areal som en tunna utsäde räckte till. Eftersom hon skänkte en gård med tillhörande mark så bör "12 tönn korn" vara en areal motsvarande den areal som 12 tunnor utsäde av korn räckte till. Ollonskog d.v.s ekollon.
Till början av sidan

Info3 Mark var dels ett viktmått (212,5 g), dels valuta, dvs ett mynt som fanns kvar fram till 1776-års penningreform. Det var även ett ytmått - markland. Ett markland motsvarade en areal vars penningvärde uppgick till en mark, ca: 3,95 hektar.
Till början av sidan

Info4 Frälse - befrielse från skatt. Magnusamark numera Mark- gård nära Sättra.
Till början av sidan

Info 5 Daniel Rantzau (1529- stupar 13 nov 69).
Under nordiska sjuårskriget (1563 -1570 ) var han anförare för de danska
legotrupperna.
Till början av sidan

Info6 Tull - malningsavgift.
Till mitten av sidan

Info7 Trehörningen numera kallad Klintasjön.
Till mitten av sidan

  Site Meter